Prototradis
Gott vin och argentinska korvar med coleslaw avslutades med riktigt trevlig ostbricka. Slutcigg på balkongen med utsikt över rådhusparken vid halvfyra, gudomligt.
Men allvarligt talat, prototradis, det är helt tragiskt att det finns fler än tre unga män i stan som väljer att sönderanalysera svensk arkitektur och designhistoria en perfekt grillkväll.
Efter stockholmsutställningen 1930 rasade ett krig mellan funkis och tradis i media men framförallt inom slöjdföreningen, Carl Malmsten, Edvin Ollers, Märta Måås Fjetterström, Elsa Gullberg för att nämna några av de konstnärer som kritiserade funktionalismen och stockholmsutställningen i ganska hårda ordalag. Gunnar Asplund, Gregor Paulsson, Uno Åhrén med flera skrev Acceptera för att förmå främst medelklassen att just göra det. Skrota hela ångbåtsflottiljen! var en samtida rubrik i en mer tradisvänlig dagstidning. Det här var en diskussion på lite drygt en timme. Allvarligt, det är inte helt friskt, men grymt trevligt.
Prototradis är en slags för-tradis med stark förankring i tradition och hemslöjd, har ni hört något så nördigt. Tidsmässigt landar vi runt Hemutställningen på Liljevalchs 1917 och perioden som skulle leda fram till begreppet Swedish grace, myntat under Parisutställningen 1925 där Le corbusier visade sin vardagsmaskin. Ja, vad säger man, lyckad kväll. Grymt goda ostar dessutom.
Jag tycker mig ana en uns nedlåtande i din beskrivning och bedömning av Prototradisen. Jag ber dig beakta att Prototradisen som du mycket korrekt beskriver har en grund i hemutställningens estetiska (märkt väl ej sociala och politiska) program senare ligger till grund för Paulssons propagandaskrift Vackrare Vardagsvara (1919). Denna, som i sin tur brukar refereras till som en teoretisk grundbult för den svenska modernismen. Den svenska modernismen som ofta benämns Funktionalismen har alltså trots den senare dispyten en och samma utgångspunkt som Tradisen. Något som dessvärre inte forskats tillräckligt kring.
Angående begreppet Swedish grace hävdar Gregor Paulsson i ?Stilepok utan morgondag?
i Fataburen,
Stockholm, 1968, s. 111 att begreppet uppstod i USA. I så fall troligen i samband med den stora vandringsutställningen av svensk dekorativ konst under 1927 (metropolitan mm). Det är fullt möjligt men Paulsson är otydlig och anger dessutom ingen källa. Annars anses rent allmänt den första källan för begreppet vara P. Morton Shand och hans artikel Stockholm 1930 (Shand, P. Morton, Stockholm, 1930, ur The Architectural Review, August 1930, London, 1930. S. 69 )
Så länge inget annat kan bevisas bör Shand få stå som upphovsman till termen och märk väl året 1930, året då ? enligt Shand ? Swedish grace ? stod på sin höjdpunkt.
Prototradis verkligen ej att förakta och jag erkänner tradisen är egentligen minst lika 'modern' som funkisen. Skönt att äntligen få ett klargörande av Swedish Grace begreppet, servisen med samma namn introducerades väl på stockholmsutställningen om jag inte missminner mig.
:r
Nedlåtande är förresten en överdrift. Tradisgänget känns lite konservativt och brunt bara. Det finns sjukt mycket helt underbar tradis, men generellt känns det lite borgerligt för min smak.
:r
Ser att ni diskuterar tradis, funkis och andra begrepp. håller med: har aldrig hört något nördigare, jo möjligen tesen att arkitekturen har blivit platt. Tradis är nog inte "borgerligt", som bendrik påstår,
i dess egentliga betydelse. Den stil som kallas funkis uppkom i den borgerliga samhället, lanserat av arkitekter från borgerliga sammanhang och leverarade av fabriker och butiker med "borgerliga" kunder", funkisen var ett stilutryck som handlade om att ligga i tiden, vilken passade en borgerlig konumentgrupp. "tradis" däremot var, som begreppet skavallrar om, moderna möbler i
mer traditionell form. Arbetarklassen strävande under 20-30- 40talen, mer eller mindre frivilligt, att
ingå
i det borgerliga samhället, att anamman den borgerliga familjestrukturen och därmed möblera som borgerligheten gjort fram till modernimsnens genombrott; det föll sig då mer naturligt att möblkera sina små tvårummare efter borgerliga ideal och "tradis" - granityrer blev möblerna som handlades på krita, på statliga lån, inte sällan med amorteringar på 3 årtionen