:r

Firade nyår på Pleasant, skön bar, bra kök men framförallt perfekt miljö. Inte helt oväntat, min svåger som bjöd in har utmärkt smak. Min kusin Joels underbart föränderliga armaturer för Mooi hänger centralt över varje bord, snyggt.

Ta en promenad ner till Kammakargatan 9, beställ en särskilt god mörk rom på is och avnjut den sköna miljön i baren eller ännu hellre, sitt vid tredje bordet i restaurangdelen. Där finns att avnjuta en alldeles särskilt falloid kreation, god fortsättning på det nya året.

Hertha hade studiedag idag. Jag såg till att, utrustad med dubbelunge (Herthas skollediga kompis hängde mer än gärna på), dra på museiutflykt. Det blev Vasamuseet som till skillnad från många av  konkurrenterna har öppet även på måndagar, bra tänkt som Glenn Strömberg brukar säga.

Den byggnaden har verkligen åldrats graciöst, lika skönt funktionell, stram och rå men ändå lyxig som vid invigningen för arton år sedan. Barnen skred först vördnadsfullt in genom den svagt belysta entrén men sprang ganska omgående nöjt i trapporna och smög runt första batteridäck som små skeppsråttor.

Den utställningsarkitekt som förstod människors behov av att känna och uppleva fysiskt och mötte det med kajuta och batteridäck, komplett med besättning, skulpterad i furu förtjänar en medalj. Befriande att slippa montrar och skyltar som omväxling. Hela utställningen är genomförd i lite grov men frodig teknik, typ motorsåg och yxa, som gör att det känns helt ok att klättra runt bland kanoner och skeppsgossar.

Underbar  museibyggnad, verkligen. Den känns otvungen, diskret vacker, pedagogisk och naturlig, vilka rum. Arkitekturen är i mina ögon mer intressant än själva båten, kanske ännu mer nu när även den fått lite patina. Det sena åttiotalets, eller var det tidigt nittiotal, vurm för genuina material har verkligen betalat sig. Det dova ljuset över de nakna betongväggarna känns lika rätt idag som när byggnaden var ny. Undrar om Hammarby sjöstad kommer att åldras med samma grace.

Titta in nästa gång du promenerar på Djurgården, för den som inte fascineras lika starkt av båtar från sextonhundratalet finns en utmärkt restaurang med sjöutsikt, bara en sån sak.

Som ett slags moderna gladiatorspel sveper talangjakts-tv över landet som en skogsbrand. Nya stjärnor dyker upp över en natt. Danni, Måns, Ola och Picasso, som för mig mest är namn från löpsedlar, har alla startat mer eller mindre lyckade karriärer med hjälp av någon talangjakt i tv. Senare dyker samma artister upp som utmanare i Christer Björkmans ändlöst långa schlager-följetong, märkligt fenomen.

Var med hustrun på någon form av tv-gala i helgen. Våra eldsjälar! Rikslotteriets galaafton, eller något liknande hette evenemanget, fyran givetvis. En kvinna känd från juryn i programmet Idol uppträdde med eget sångnummer, intressant vändning, tydligen sångpedagog med ambitioner. Just Jack har skrivit en ganska syrlig text om branschen, ladda ner Starz In Their Eyes, helt underbar låt.

Min kompis Björn fick hysteriskt roliga femton minuter i samband med någon premiär för ett tag sen, 'Gustav Norén från heta gruppen the Hives' var den lyckade bildtexten av populärjournalisten med järnkoll. 
Björns unga systerdotter tycker att han borde vara med i Idol så att han kan bli rockstjärna på riktigt. Det räknas liksom inte förrän man blivit presenterad av Agneta Sjödin eller någon annan av fyrans superkändisprogramledare.
Helt säkert skulle Hänt extra stava rätt på efternamnet efter finalen, ändå något.

Årets nyårslöfte, sluta skriva grymt. Ledsen för en och annan upprepning, det ska inte hända igen. Gott nytt år!